På Stålgross gillar vi plåt. Väldigt mycket. Nördmycket, faktiskt. Det betyder att vi inte bara säljer stål – vi kan det också.
Vilken kvalitet som passar bäst i olika applikationer? Hur beter sig ett visst material vid bearbetning, svetsning eller bockning? Vad ska man tänka på vid val av plåt till olika användningsområden? Vi ger dig dagligen svar på det du behöver veta om stålplåt.
I segmentet Stålkunskap har vi samlat erfarenhet, fakta och praktiska råd kring stålplåt och våra material. Här får du vägledning kring vanliga frågor, fördjupning i olika stålkvaliteter och tips som hjälper dig att göra rätt val, oavsett om du är konstruktör, inköpare eller står mitt i produktionen.
Och saknar du något? Hör av dig. Vi pratar gärna stål.
Vanliga frågor / Svetsning / Bockning / Galvning / Toleranser / Stålnormer
Vi lagerhåller upp till 35 mm. Det går att lösa 40 mm vid behov. Se mer här.
Vi startar på 1 mm och lagerhåller upp till 220 mm. Detaljer om stålsorter finns här.
Vi har bara plåt i lager. Det händer att vi löser annat om marknaden är svår.
Vi delar plåt på lagret, men ingen figurskärning. Vi vill inte konkurrera med våra kunder. Vi kan säkert tipsa er om lämplig aktör om ni inte hittar rätt.
Lagret ligger i Mariestad.
Med bättre toleranser skapar ni förutsättningar att lyckas i er produktion:
Det möjliggör automatiserad produktion
Få förutsägbar form, vikt och kostnad
Förbättra svets- och formningsbeteende
Minska risk i höghållfast konstruktion
Ger jämn kvalitet i hela flödet från stålverk till färdig produkt
Normalt ej över 0,43 CEQ.
S355 – från 80 mm, S690 – från 40 mm.
Valsriktningen är den riktning plåten har valsats i på stålverket. På bandplåt är valsriktningen normalt med plåtens längdriktning, medan den på grovplåt kan variera beroende på tillverkningsprocess och format.
På plåtar från coil är valsriktningen normalt samma som plåtens längdriktning (den längsta sidan).
På grovplåt finns det ofta märkning med:
Charge-/smältnummer
Materialkvalitet
Plåtdimension
Tillverkarens märkning
Märkningen appliceras vanligtvis i samma orientering på alla plåtar från samma charge, vilket kan ge en indikation på valsriktningen. Vissa av våra tillverkare markerar även valsriktningen med pilar eller särskilda symboler.
För de flesta varmvalsade bandplåtar som säljs i Sverige gäller:
Om plåten kommer direkt från coil är valsriktningen normalt parallell med plåtens längsta dimension.
Om materialet har formats om, klyvts eller kapats i flera led bör man inte förlita sig på detta utan verifiera riktningen via oss eller att ni ser över certifikatet.
Nästan allt stål vi lagerför kan varmförzinkas och en stor del av sortimentet uppfyller kraven för klass 1 eller klass 3. Kontakta oss gärna vid köp, så ser vi över kiselvärdena och säkerställer att vi kan erbjuda ett material som passar era krav.
Krav på varmförzinkning ska överenskommas mellan tillverkare och köpare vid beställning. SS-EN ISO 1461 och SS-EN ISO 14713 bör användas för att fastställa dessa krav.
Lämpligheten för varmförzinkning kan delas in i tre klasser utifrån stålets kemiska sammansättning:
Klass 1: Kiselhalten (Si) är högst 0,030 %, alternativt är värdet för Si + 2,5 P högst 0,090 %.
Klass 2: Kiselhalten (Si) är högst 0,35 %. Klass 2 gäller endast för speciella zinklegeringar.
Klass 3: Kiselhalten (Si) är minst 0,14 % och högst 0,25 %, samtidigt som fosforhalten (P) är högst 0,035 %.
Produktens form, kemisk sammansättning av zinkbadet, andra inställningar för varmförzinkning och övriga relevanta faktorer ska beaktas när kraven på varmförzinkning fastställs.
Kiseltätade stål lämpliga för varmförzinkning har en kiselhalt över 0.14 % Reaktiviteten, och därmed skiktets tjocklek, ökar med ökande kiselhalt.
Ska det varmförzinkade stålet användas i en mer korrosiv miljö än den normala ger det informativa tillägget i SS-EN ISO 1461 råd och anvisningar. Kiselhalten i stålen skall då vara över 0,22 %. Ju högre halt desto tjockare zinkskikt.
De flesta stål går att varmförzinka, men eftersom valet av stål, och då främst stålets kiselhalt, i hög grad bestämmer zinkskiktets tjocklek vid varmförzinkning.
Nordic Galvanizers är branschorganisationen för varmförzinkningsföretag i Norden. De har en bra samling av information. Läs mer hos Nordic Galvanizers.
Du hittar mer bra information i deras handbok.
För bandplåt EN 10051, grovplåt EN 10029 och kallvalsad plåt EN 10131.
För grovplåt anges toleransen som klass A, B, C eller D.
A: Variabel minustolerans beroende på nominell tjocklek
B: Fast minustolerans på –0,3 mm
C: Ingen minustolerans (0 mm)
D: Symmetrisk tolerans, lika mycket plus och minus
Den vanligaste för konstruktionsstål är klass A och B.
Bandplåt EN 10051:2010 och grovplåt EN 10029:2010.
Planhet mäts normalt genom att plåten läggs på ett plant underlag eller hålls fritt. Man mäter sedan den största avvikelsen mellan plåten och en tänkt plan yta. Planhet mäts per meter med en rätskiva och uppmätta höjden jämförs med längden mellan kontaktpunkterna.
De stålsorter vi lagerhåller omfattas av olika standarder beroende på stålets egenskaper och användningsområde.
EN 10025-2 omfattar olegerade konstruktionsstål, exempelvis S235JR, S275JR och S355J2. Dessa används bland annat till byggnader, broar och inom allmän verkstad.
EN 10025-3 omfattar normaliserade finkornsstål, exempelvis S355N, S420NL och S460NL. Stålen används främst till tyngre stålkonstruktioner där det ställs krav på seghet.
EN 10025-4 omfattar termomekaniskt valsade finkornsstål, exempelvis S355M, S420M och S460ML. Typiska användningsområden är broar, offshorekonstruktioner och andra krävande svetsade konstruktioner.
EN 10025-5 omfattar väderbeständiga stål, exempelvis S355J2W och S355K2W. De används bland annat till broar, fasader och andra utomhuskonstruktioner.
EN 10025-6 omfattar seghärdade höghållfasta stål, exempelvis S690QL, S890QL och S960QL. Typiska användningsområden är kranar, gruvutrustning och tunga fordon.
EN 10149-2 omfattar termomekaniskt valsade kallformningsstål, exempelvis S355MC, S420MC, S500MC, S650MC och S700MC. Dessa används bland annat till chassin, trailers, kranar och lantbruksmaskiner.
Slitplåt, t.ex. Raex och Hardox-typ, har ofta:
egna produktstandarder eller
speciella specifikationer från tillverkare
Därför finns ingen EN-klass som “Sxxx” för slitplåt, eftersom fokus inte är hållfasthet utan: hårdhet och slitstyrka.
Ni kan köpa information här: SIS – Svenska institutet för standarder.
Om du har krav kopplade till svetsning, bockning, galvanisering eller andra tekniska förutsättningar guidar vi dig till rätt material för din produktion.
